Det är rätt så intressant att se hur ADHD-RS, dvs skattningsskalan för ADHD, i sin ena faktor (Inattentive) har tre item som liknar tre item i AMQ (No follow-trough≈Things undone; Forgetful≈Tankspridd; Loses things≈Misplaces things). Men ADHD-RS faktoranalyserades på ett helt annat sätt, dvs med förutsättningen att Hyperaktivitet är okorrelerat till Inattentiveness, medan faktorerna i AMQ är extraherade utifrån förutsättningen att de ingående dimensionerna kan korrelera sinsemellan. I allmänhet brukar experter på faktoranalys framhålla att man inte kan ta för givet att två faktorer är okorrelerade (orthogonala). Dessutom har jag lärt mig att man bör signifikanstesta sina faktorlösningar, se artikeln AMQ för info om detta. AMQ innehåller - enligt de analyser som gjordes - varken fler eller färre än de fyra faktorer som ingår där.

Men oavsett eventuella tveksamheter när det gäller ADHD-RS, så är det förstås intressant att en stund reflektera över den uppenbarligen gemensamma uppmärksamhetsfaktorn. I AMQ kan det ju - möjligen - skönjas en uppmärksamhetsfaktor tillsammans med en handlingsplanerande faktor i Absentmindedness. Det bör dock nämnas att faktoranalysprogrammet måste hjälpas en del på traven för att man ska nå fram till ett sådant faktormönster. Man måste då tillgripa Confirmative Factor Analysis och endast inkludera de frågor som ingår i faktorn Absentmindedness. Dessutom bör man använda GLS, Generalized Least Squares.

Det må vara hur det vill med själva statistiken, som med varm hand överlåts åt SPSS, oavsett om man åtlyder varje vink från det hållet. Viktigare är att reflektera över tre saker: ADHD (uppmärksamhetsdelen), tankspriddhet och en tredje sak som varje modern psykolog, som läser detta, borde ha tänkt på för flera meningar sedan: personlighetsfaktorn Conscientiousness, dvs samvetsgrannhetsdimensionen.

Vad är nämligen det viktigaste: sustained attention som en kognitiv förmåga eller benägenheten att dagligen och stundligen bete sig ordningssamt eller småslarvigt? Ordningssinne innehåller ju både en kognitiv och en personlighetsmässig aspekt: när kan man skylla på sin oförmåga och när bör man skärpa sig?